Jag kände denna dag ett starkt behov av att få komma ut och Kulla blev återigen valet. Det var egentligen inte fråga om något val alls. Jag behövde få slappna av det visste jag att jag kunde göra här. Vädret var dessutom strålande med både sol och riktig sommarvärme. Förmodligen var detta sista dagen med riktig värme; kanske på hela året.
Det första jag såg när jag kom fram var små flockar av bofinkar på väg åt SV. Där var också tre ormvråkar som tog höjd och sedan seglade iväg åt samma håll. Ett par sparvhökar följde deras exempel. Jag rökte en cigg och skrev in vad jag sett varefter jag tog upp kameran, hängde på mig den, ryggsäcken och kikaren och vandrade iväg inåt.
Vid det öppna området efter vägens lilla sväng fick jag syn på en fågelflock på ganska hög höjd. Det var tofsvipor, men de var inte ensamma. Jag räknade till tiotalet ljungpipare i flocken. De var alla på väg åt SV. Samtidigt hördes ljudet av gäss men jag kunde inte se några. Ljuden blev dock sakta allt starkare och rätt snart fick jag syn på en flock över träden ut mot det stora fältet i öster. Det visade sig vara kanadagäss och de passerade åt V ganska nära mig.
Bara ögonblicket senare började det komma ormvråkar på låg höjd. De kom över skogen och gled ut över granhygget där de började skruva. Först räknade jag till ett tiotal, men det fortsatte komma vråkar och snart var antalet över trettio. Skruven blev allt större och tog sig allt högre upp. Slutligen började den ena vråken efter den andra att ge sig av åt SV.
Innan jag lämnade platsen för pausen fick jag se en nötkråka komma flygande över granhygget. I kikaren såg jag tydligt att det var en vanlig tjocknäbbad. Den flög bort mot några träd och landade. Strax därpå dök en ung sparvhök upp och gav sig till att jaga nötkråkan som flög tillbaka över granhygget. Den landade på vägen där jag kunde studera den en kort stund. Höken verkade inte vilja ge upp för när jag fortsatte min vandring såg jag den än en gång jaga nötkråkan.
Där var inget i våtmarken nu heller men två fotografer höll till där. Den ene stod på vägen medan den andre var ute och gick i växtligheten runt vattnet. Jag beslöt att för en gångs skull gå en bit upp i skogen på andra sidan fälten och sedan gå tillbaka och sätta mig där jag brukade sitta. När jag närmade mig skogen dök två långvingade rovfåglar upp på låg höjd. Glador! Jag studerade dem i kikaren. I ögonvrån såg jag att de två fotograferna hade lyft sina kameror och riktat dem mot gladorna. En sparvhök dök upp över skogen och strax därpå kom en mycket ljus och smäckert byggd rovfågel seglande. Det var en blå kärrhök hane. Jag studerade den och hörde svagt de två fotograferna kommentera den.
Promenaden upp i skogen gav några fler omrvråkar och en nötkråka. Jag pausade vid vägen en stund innan jag började gå tillbaka. De två fotograferna kom gående åt motsatt håll. Jag sa hej till dem när vi möttes och fortsatte till min plats vid fältkanten. Det kom fler omrvråkar men några fler skruvar såg jag inte. Jag fick även se en brun kärrhök hona (bara lite ljus på huvudet) och en stenfalk.
Sista art i Kulla den här dagen blev en pilgrimsfalk som jag fick se vid "rastplatsen" vid Döshultavägen. En underbar dag fick ett värdigt slut.

Nedan kan du se vilka fågelarter (och antal) jag såg under detta besök samt ett urval av de foton jag tog.