Jag funderade medan jag cyklade på vilken som skulle bli första sedda art i Kulla, och gissade att det skulle bli ormvråk. Det vore inte precis första gången. Nu blev det dock inte så. Första art blev i stället storskarv. Två stycken som flög åt SV. Lite ovanligt, men inte direkt överraskande. Jag sett storskarv passera här över vid andra tillfällen.
Medan jag gick inåt på den mindre grusvägen slog det mig hur tyst det var. Helt annorlunda mot hur det är på våren och försommaren när alla sångare, trädpiplärkor och gulsparvar fyller luften med sina vackra stämmor. Nu hördes bara sporadiska lockläten. Vid den första stormskadade granskogen dök de första rovfåglarna upp. En ljus ormvråk tätt följd av en brun kärrhök. Det var en hona som dock bara var ljus på huvudet. Strax därpå dök ormvråk nummer två upp; på högre höjd än den första men lika ljus.
Jag undrade när första sparvhöken skulle visa sig, men det dröjde ända tills jag kom fram till fältet med våtmarken. Borta i öster tog några bivråkar höjd och en entita syntes i skogsbrynet alldeles intill. Däremot var det alldeles tomt i våtmarken. Ja, där var vatten och växter men inte enda fågel vad jag kunde se. Det hade jag inte väntat. Snarare hade jag trott att där skulle vara vadare och kanske även några änder.
Efter att ha förflyttat mig till mitt för våtmarken på den större grusvägen, och hållit mig ur vägen för en stor traktor på väg till silobyggnaden, slog jag mig ner i gräset vid sidan av vägen. En liten stund senare dök en stor rovfågel upp lågt över det stora fältet öster om våtmarken. En brun kärrhök hane. Den fick snart sällskap av en hona och jag noterade en synbar storleksskillnad mellan könen. Hanen var större även om än inte med så mycket.
Jag fick se en duvhök komma flygande nästan rakt över mig och sedan ytterligare ett par bruna kärrhökar. De kom nära, inte minst hanen, och jag önskade att jag haft ett teleobjektiv med mig. Det var dock inte slut i och med detta. Dagens höjdpunkt kom i form av en glada som dök upp på ungefär samma ställe och höjd som den första bruna kärrhökshanen. Jag följde den i kikaren så länge jag kunde.
Innan jag startade återfärden hade jag sett även en tornfalk. Den ryttlade vid våtmarken på jakt efter en sork eller något annat ätbart. Jag såg inte att den fick något. Ytterligare ett par bruna kärrhökar (honor) hade jag kunnat räkna in, och jag hade även hört en spillkråka.

Nedan kan du se vilka fågelarter (och antal) jag såg under detta besök samt ett urval av de foton jag tog.